Friedrichshain i förändring – en betraktelse

inredning

Att Friedrichshain har förändrats sedan jag flyttade hit för snart fem år sedan är det ingen tvekan om. Bara några månader efter att vi kommit slog fetischbutiken (som sålde jätteblöjor, sparkdräkter och dildos) nedanför oss igen för att bli en godisbutik istället. Och inte fanns det några Eltern-Kind-Kafés i området kring Rigaerstrasse på den tiden – de poppade upp i takt med att fler och fler barnfamiljer började blanda sig med punkarna och studenterna i kvarteret.

Jag är medskyldig till det här. Det tog bara några månader innan jag var gravid och började sortera kaféer efter “de med leksaker och de utan”. Sådana som jag, unga småbarnsföräldrar som vill bo där det är härligt att bo, är anledningen till att Friedrichshain sakta men säkert förvandlas till något slags Kollwitzplatz. Till att barnbutikerna blir fler och fler, att det snart finns en biomarkt vart tionde meter. Jag är marknaden.

Det senaste i Friedrichshain är inredning. Herregud så mycket prylbutiker det har dykt upp. Det riktigt dräller av dem i kvarteren kring Boxhagener Platz, och de säljer alla blommiga kuddar,  nyckelskåp med shabby chic-avskavd målarfärg och danskdesignade barnkläder. Väldigt inredningstidningssnyggt och väldigt… samma överallt?

Och jag funderar på hur förutsägbara vi är ändå. Vi som tror att vi gör något alternativt och galet, flyttar till Berlin och punkiga kvarter och känner oss fria och härliga ett stund, blir gravida och börjar tycka att ställen där barnen är roade av något annat än oss i några minuter är världens bästa. För att sedan gå hem och sätta upp tapeter från Ferm Living och lägga citronerna i en marockansk skål i helt rätt nyans.

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med det här. Annat än att det är såhär det är. Att Friedrichshain är en stadsdel i förändring, på gott och ont. Och snabbt går det.

avatar
 

Tags: ,

Comments: 1

Leave a reply »

 
  • Trendkvarter kommer och går, det är ju liksom det där att unga människor är beredda att betala extra bara för att bo i ett visst favoritkvarter som på samma gång är dödsstöten för alternativkulturen. Vill man bo alternativt är det hardcorehipsterattityden som gäller – flytta till ett område tio år innan någon annan av dina jämnåriga kompisar tycker att det är trendigt. Marzahn ska tydligen vara up-and-coming i konstnärskretsar, eller varför inte Britz? Bor själv i förorten utåt Tempelhof, men nu är det någon fastighetsfirma som fått nys om att det flyttar unga par som är vana vid Stockholmshyror till vårt sekelskifteshus och vips så sitter det en diskret skylt i frostat glas intill porten som andas kommande lyxrenovering. 🙂

     
     
     
  • Leave a Reply
     
    Your gravatar
    Your Name