Lite om det här med Sie eller Du

sauna

För någon som är uppvuxen i du-paradiset Sverige är det sannerligen inte lätt att komma till Tyskland. Jag har bott här i fem år nu och även om jag tror att jag fattar reglerna är det i många situationer fortfarande inte lätt att veta om det ska duas eller sias. Men, jag tänkte att jag i alla fall ska dela med mig av det jag lärt mig hittills.

Sie, ni, ska användas när man inte känner den man pratar med, och särskilt om personen är äldre än en själv och hen siar dig. Det ska också användas i de flesta jobbsammanhang, åtminstone till en början.

Du säger man till sin familj, barn, sina vänner och om personen man pratar med verkar vara i samma ålder. Och ganska ofta om det är ett “privat” sammanhang. Till exempel, när jag köper en kaffe på något hippt kafé här i Friedrichshain säger den jag köper kaffet av nästan alltid du till mig. Likaså i klädbutikerna. Om jag däremot går på ett old school bageri blir jag definitivt siad. På ekomarknaden vid Boxi duas det ganska ofta. Konstigt nog. De andra kitaföräldrarna duar varandra, även om vi inte känner varandra. Även i lekparken säger alla du till varandra.

Visst kan man fråga vad som gäller om man är osäker, men så vitt jag förstår det är det ett stort NO NO om personen är
1. äldre
2. någon slags chef (till den som frågar)

Att fråga kan nämligen uppfattas som att man föreslår att det ska börja duas. Vilket är ungefär som att säga “jag vill gärna ha ett mer avslappnat förhållande till dig”. Vilket personen man vill dua kanske inte alls har lust med av olika anledningar. Och är det någon som står högre i hierarkin än du, på grund av ålder eller karriär, är det inte du som bestämmer när ni ska börja bli tjenis med varandra. Oh no.

Att hålla en distans till personer kan vara rätt praktiskt ibland och, mycket viktigt, att sia är att visa respekt för personen man pratar med. Till exempel skulle mina barns förskolelärare kunna känna sig nedvärderade av mig om jag säger du till dem – som att jag pratade med dem som om de vore barn.

De flesta brukar säga att det alltid är säkrast att sia om man är osäker. Att det liksom inte kan bli fel. Men jag vet inte jag. Nuförtiden finns det så många sammanhang där det självklart ska duas, och om man säger Sie där kan det uppfattas som konstigt stelt och avståndstagande. Tycker jag mig känna i alla fall – någon annan som också uppfattat det så? Det kan ju också bara vara min svenskdemoner som spökar.

Kuriosa: Tyska skolbarn ska Sia sina lärare, men blir duade tillbaka. Tills de fyller sexton år, då är det dags för lärare att börja sia kidsen. För så gör vuxna sinsemellan. Men trots att det här är en så solklar regel så har min kompis tolvåriga son berättat att han ofta är osäker på han ska sia eller dua sina lärare. Så det finns säkert undantag som gör det skitsvårt även där.

Alltså. Säkrast är alltså att att sia om man är osäker. Eller, vänta. Ändrar mig. Säkrast är att börja med att berätta att man är svensk och ursäkta sig för den dåliga kollen på Sie eller du, och ta det därifrån. Om man är nu är svensk, alltså.

Obs! Rätta mig hemskt, hemskt gärna om jag missuppfattat något. Det skulle inte förvåna mig om jag har det, nämligen.

avatar
 

Tags: ,

Comments: 4

Leave a reply »

 
  • Oh du har så rätt – även för mig som bott här i 45 år känns det ibland konstigt. Jag minns en gång på 70-talet – vi var två par och i och för sig duade vi alla varandra frånsett det andra parets man och jag. Jag – under honom i hiearkin gubevars – förslog ett du och han säger: ” Det måste jag tänka över först!” Det lärde mig att antingen foga mig eller att provocera – vilket kan vara rätt så skönt ibland i allt Sie-ande… Men summan av kardemumman: Du har rätt och det är säkrast med Sie. Men din generation lyckas kanske med att riva ner de stela reglerna!

     
     
     
    • Ja, och visst känns det som att det går ganska fort nu? I Friedrichshain duas det hej vilt, tycker jag (vilket gör mig ännu mer förvirrad iofs)!

       
  • avatar
    Astrid

    Tack för en bra blogg! Jag bor i Berlin, och kan bli så förnärmad när någon säger Sie till mig. Jag är 27 och har blivit Sia-d av folk som är ca. 20 år i ett avslappnat sammanhang – t.ex. när jag är ute med hunden i parken. Kan bli paranoid över att jag kanske ser äldre ut än vad jag är, eller att jag ser snobbig ut etc :s
    Dumt och jobbigt att det tydligen är inne att säga “ni” i Sverige för tillfället….

     
     
     
  • avatar
    Christina Engelke

    Reply till Astrid:
    Och för mig är det tvärtom. Jag blir förnärmad när okända tyskar direkt duar mig. Då tänker jag “det där gör du för att platta till mig. Du tror du har rätt att dua mig bara för att jag är svensk. Besserwisser! “

     
     
     
  • Leave a Reply
     
    Your gravatar
    Your Name