Varför firar man Lucia? Carina har läst på

Trevlig Lucia  till er alla där ute önskar Berlinbiten med ett inlägg skrivet av Carina som berättar för oss varför vi egentligen firar Lucia?
– Nu är det dags att fira Lucia igen, men varför gör vi det och varifrån härstammar Luciafirandet?
Jag måste ärligt säga att jag själv inte var speciellt väl informerad om detta innan jag själv började arrangera Luciafirandet på Lucia Weihnachtsmarkt pâ Kulturbrauerei i Berlin. Det var väl snarast i samband med att mina tyska svenskelever och de tyska deltagarna i kören började ställa frågor som jag upptäckte att jag inte riktigt kunde svara på. Lucia har man jämt bara firat. Övat luciasångerna i skolan, festat nätterna igenom under tonårstiden dâ man skulle utöva „Luciavaka“ men utan att ha en aning varför. Ridit luciatåg i stallet och gått luciatåg på olika arbetsplatser.
Under mina första år i Berlin intresserade jag mig inte särskilt för att återuppta någon typ av Luciafirande men i och med att jag fick barn kändes det aktuellt igen. Jag tjatade på mina barn att
klä sig för Lucia luciadräkt och krona på dottern, sonen blev tomte (men ibland bytte de också).
Sen blev de hjärntvättade med luciasånger från bandspelaren. Pepparkakor och lussebullar på sängen till pappa och en ivrig mamma som väl var den som mest sjöng. Med tiden vande de sig och Lilia tyckte att hon var mycket fin i sitt linne och sin krona så hon gick sen i full Luciamundering hela dagen den 13 December, först till dagis och senare till skolan fram till tredje klass. Hon fick naturligtvis mycket uppmärksamhet men det var inte många som visste vad det handlade om även om „das Christkind“ ofta kom på förslag, vilket ju också visar sig inte vara helt fel.
Många olika traditioner
Den svenska Lucian är alltså en sammanslagning av många olika traditioner och föreställningar
och av både förkristna och kristna figurer.Det är typiskt för folktraditioner, det är ofta en komplicerad väv där trådarna gâr i varandra kors och tvärs. Lucia är ju, som de flesta säkert vet , ett helgon i den romersk-katolska kyrkan med ursprung från Sicilien. Denna Lucia (ordet lucia kommer från latinets lux som betyder ljus) föddes 283 f.kr och sägs ha lidit martyrdöden år 304. Det röda bandet lär symbolisera Lucias blod då hon säg ha fått ögonen utstuckna och också en dolk igenom halsen. En teori om det moderna luciafirandet , med Lucior med ljus i håret är att det är inspirerat av en berättelse där det sägs att Lucia bar ner mat till fångarna i det mörka fängelsehålorna. Legenden säger att för att kunna ta så mycket mat som möjligt i sina händer satte hon ljus på huvudet för att kunna se bättre. Hennes reliker kan man än idag se i Venedig.
Förkristna rötter
Det svenska luciagestalten tros ändå ha väldigt lite med denna heliga Lucia att göra och man tror
att namnet Lucia är en senare företeelse än själva firandet. Seden att högtidlighålla och besvärja
solens återkomst har snarare förkristna rötter och fungerade som motsvarighet till midsommaren.
Från medeltiden finns uppgifter om firandet av julfastans ingång. På lucianatten slaktades julgrisen
och det festades natten lång. Under 1300-talet, då den julianska kalendern gällde på norra
halvklotet, var lucianatten årets längsta natt. Man ansåg att övernaturliga makter härjade denna
natt och att det var säkrast att hålla sig vaken, därav alltså Lussevaka!
Djävulen, även kallad Lucifer hade ett finger med i spelet och man trodde att djuren under denna
natt kunde tala. Alla julförberedelser skulle vara klara till Luciadagen och man firade detta med att
äta och dricka lite extra och djuren fick också lite extra foder.

Man säger också att man skulle gå sång- och tiggarrundor om man var ung. Det finns en svensk
sångtradition där ofta detta är tema och även i många Staffansvisor handlar texten om att
besökarna vill ha brännvin av gårdsfolket.
„Lussegubbar“ och „Lussegummor“
I Västsverige fanns också en tradition av att klä ut sig i gamla kläder till „lussegubbar“ och
„lussebrudar“ och man gick runt i gårdarna för att fâ sig en sup. Ungdomen ställde till med „lussedans“ och dâ kunde en vara utklädd till lussebrud med ett halmband om magen. Med henne kunde alla dansa tills halmen föll av. Detta var alltså ingen ära att vara lussebrud. Hon ansågs vara lösaktig och karltokig. Alltså ingen skönhetsdrottning eller helgon som är den typ av Lucia vi känner till.
Från Bohuslän finns följande uttryck:
„Den som en gång varit Lussebrud, hon får aldrig någon brudeskrud. „
Denna „onda“ Lucia har mycket likheter med den gamla judiska berättelsen om Lilith som var Adams första hustru som fördömdes av Gud när hon inte ville underordna sig Adam och lämnade honom och deras gemensamma barn. Precis den här berättelsen finns i olika uppteckningar om Lucianatten från Norrland, Medelpad och Jämtland. Fast då heter kvinnan ofta Lucia istället för Lilith. I de berättelserna är det Lucia som förnekar sina barn, fördöms av Gud och blir ett ondskefullt kvinnligt väsen som kunde ta barn eller till och med äta upp barn.
Symbol för välstånd
På 1700-talet börjar en ny typ av Luciabrud framträda, men då i de högra stånden. Att man firade
denna tradition blev då ett tecken pâ välstånd. Detta var en kvinna med ljus i håret som kom med frukost på sängen och som förekom närmast i Västergötland, Värmland och Närke. Att fira Lucia på det här sättet spred sig sedan till de västsvenska studentska nationerna i Uppsala och Lund. Terminen avslutades normalt vid Lucia och det blev ett naturligt festtillfälle. Eftersom det inte fanns några kvinnliga studenter var det en manlig student som fick ikläda sig rollen som Lucia, alltså långt innan Zlatan och åhlenspojken, men det var det kanske inte så många svenskar som känner till, får man förmoda, om man följt den hätska debatten i svensk media under senare tid.
Tyska anor
Men hur kommer det sig då att en ljuskbeklädd brud i vita kläder kom med frukost på sängen?
Den vanligaste förekommande förklaringen till detta är att det handlar om en traditionsöverföring
från det tyska „Kinder Jes“ eller „Christkindlein“. Detta var inget Jesusbarn som namnet antyder
utan en vitklädd kvinna vilket kan ha blivit förebilden för vår svenska Lucia.
Visste ni förresten att lussekatter också från början kommer från Tyskland?
Den moderna Lucia
Sitt moderna genombrott fick i alla fall Lucia 1927 då Stockholms Dagblad anordnade det första luciatåget i form av en kortege genom Stockholms gator. Därefter följde flera av landets tidningar efter och anordnade egna luciatåg och omröstningar om vem som skulle bli årets lucia. Resten känner vi ju till. Lucia firas på på TV, på dagis, i skolor, kyrkor, på äldreboenden ,sjukhus och i Guinness rekordbok har tidernas största luciatåg blivit omnämnt. Det anordnades I Globen med Adolf Fredriks musikklasser med 1200 medverkande.

Ja, vad kan man lära av detta? Kanske att ingenting är statiskt och att traditionen förändras med tiden för att fylla olika typer av behov samt att det inte finns några helsvenska, helkristna traditioner, oavsett vad en del vill få oss att tro i dessa nationalpatriotiska tider.

Lucia i Berlin 2016
Och varför skulle inte pojkar kunna vara lucior? Det går väl alldeles utmärkt så länge de själva har lust till det. Jag har faktiskt redan fått förfrågningar om detta, så vem vet? Kanske nästa år!
I år är det i alla fall en kvinna. Hon heter Claudia.
Kom och fira Lucia och det medeltida vintersolståndet med oss i morgon. Det blir sång och musik i
lite olika tappningar, traditionell och mindre traditionell men det mesta i alla fall på svenska.
Det finns även pepparkakor och tillfälle till allsång.
Kom i tid!
Tisdag 13.12 Kl. 18.30.
Alte Kantine Luciaweihnachtsmarkt, Kulturbrauerei, Berlin -Prenzlauerberg
Välkomna!
Carina

 

(Källa : institut för språk och folkminnen)

avatar
 

Tags: , , ,

Comments

No comments so far.

  • Leave a Reply
     
    Your gravatar
    Your Name